Prima skinka, jupp jupp?
13:12
De flesta har väl uppmärksammat den heta debatten kring svenska grisfarmar. Det har gjorts reportage i diverse tidningar och har varit öppna debatter på radio bl.a.
Det är rätt få saker som får mig riktigt förbannad, men likgiltigheten inför att individer behandlas så illa och att folk blundar inför det gör mig arg. Och detta händer i SVERIGE. Som har skrytit om sitt djurskydd och sin djurhållning.
Grisar är väldigt intelligenta, sociala och kännande individer!
Enligt lag har de rätt till att utöva sitt naturliga beteende samt att de ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. Men det som har uppdagats bevisar det motsatta och framför allt; flera lagbrott.
Det här är dock ingenting nytt, detta har pågått i flera år och i flertal länder. Och det fortgår i detta nu. Jag har varit vegetarian nu i 10 år, ett beslut som jag aldrig kommer att ångra.
Under dessa 10 år har jag aldrig försökt tvinga på någon mina åsikter, om folk väljer att äta kött så är det deras val. Det enda jag kan göra är att upplysa människor om hur illa det kan vara och att man ska försöka välja ekologiskt eller vilt. Även om jag inte heller tycker det är OK, men då slipper djuren lida såsom dessa grisar har gjort.
Djurrättsalliansen har slumpvist valt ut hundra grisuppfödningar för att undersöka om grisarna faktiskt har det så bra som det sägs, den glada grisen!
Vad de fann var allt annat än glada grisar.
Grisar med omfattade skador, grisar som åt på varandra och flera avlidna grisar.
Detta är ett resultat av deras omgivning. De föds och dör på ett betonggolv. I ett trångt stall tillsammans med massa andra grisar. Det kan rymmas så mycket som 10 grisar på 9 kvadratmeter. 10 GRISAR. Det är INTE ett naturligt beteende för en gris som ska kunna få böka fritt och ligga skönt och mjukt.
För att kunna få en sån rättvis bild av denna industri så har djurrättsalliansen besökt små som stora uppfödningar i hela Sverige.
Men det jag tycker är rätt skrattretande är att frågeställning har gjorts på Aftonbladet (okej okej, aftonbladet är kanske inte världens mest pålitliga tidning) där frågan lyder;
"Litar du på att djuren har det bra på svenska gårdar?"
Men ändå fortsätter folk att trycka i sig köttet?
Skinkan hamnar glatt på mackan till frukost. Till lunch så kanske man tar lite bacon. Och till kvällsmat så tar man sig en fläskfilé.
Det skär så mycket i mitt hjärta att vi, människor, har tagit bort alla deras rättigheter. De lever inget värdigt liv. Kultingar ska dias i ca 17 veckor, men de tas bort från sin mor efter 5 veckor. Hankultingar kastereras utan bedövning. Grisar blir sparkade på.
Jag sitter nu och kollar på en film som djurrättsalliansen har klippt ihop. Med fotografier, filmsnuttar och intervjuer med de människor som var inne i djurfarmarna. Det är svårt att hålla tillbaka tårarna när man ser hur panikslagna djuren är. De är så rädda att få sina svansar avbitna att de trycker in sig i ett hörn. Djuren är rädd för sina egna. Men det är inte ett normalt beteende. Det är ett beteende som har utlöst iochmed understimulans och onaturlig miljö.
De sover i sin egen avföring och ammoniaken svider i hals och ögon på de som undersöker farmarna. Grisar som är så renliga djur. Ett naturligt beteende för dem är att ha toaletten enskilt, men här får de helt enkelt göra sina behov i sitt sovrum. Och sen ligga i det.
En gris kan jämföras med en hund. En social, nyfiken, intelligent och uppfinningsrik varelse. Om detta skulle hända med en hund, människans bästa vän, så hade man definitivt fått ett annat gehör från allmänheten.
Den enda lösningen på detta är helt enkelt striktare regler. Oanmälda besök från djurinspektörer. Fler anmälningar. Och att folk bryr sig mer om vad som hamnar på talriken.
Kanske en köttfri jul? Det har fungerar bra för mig.
16:07
Sitter och läser kommentarerna för P3s diskussionsprogram från imorse, "Hallå P3".
Det är många bra och eftertänksamma kommentarer, från köttätare och vegetarianer. Men jag går igenom en uppsjö av känslor när jag läser endel idiotiska kommentarer. Jag blir arg, ledsen, uppgiven, förvånad och helt förstörd.
Kommentarer kring att vi ska minska vår köttkonsumtion samt tänka på vad vi äter och framförallt vårat djurskydd. Hur kan de fälla dessa kommentarer efter att ha läst artiklar samt sett bilderna från grisfarmarna?
"Smuts och flugor och hemskheter". Helt sjuk!!! Flugor på en bondgård, vart fan har vi kommit. Det är ju förjävligt!
Vi borde verkligen inkvartera djuren på femstjärniga hotell. Det är på tiden"
Jag blir så trött på mänskligheten ibland.
16:58
Ok. Sista uppdateringen, haha. Men jag kan inte sluta älta, men äntligen har jag fått det bekräftat;
"Jag söker efter ett enda hållbart argument för att människan skulle behöva äta kött? Att det möjligen skulle vara gott räcker inte för att rättfärdiga miljoner djurs lidande för vår skull. Klimatet går inte att blunda för och energianvändningen för köttproduktion är horribel. Näringsmässigt finns det INGENTING som människan behöver från kött idag för att må bra. /MVH legitimerad dietist, Ulrika Wiberg Hörnell, Göteborg"
Jag har fått höra så många gånger att man inte får i sig all näring, blaha blaha blaha. Men jag har aldrig haft några problem, inte heller mina vänner och familj som är vegetarianer/veganer.
I denna kommentar är det mest den sista meningen som jag vill lägga tyngd på.
Nu har jag en sur hund som blänger på mig. Så tja.. får väl ut och kasta pinne i mörkret.
De flesta har väl uppmärksammat den heta debatten kring svenska grisfarmar. Det har gjorts reportage i diverse tidningar och har varit öppna debatter på radio bl.a.
Det är rätt få saker som får mig riktigt förbannad, men likgiltigheten inför att individer behandlas så illa och att folk blundar inför det gör mig arg. Och detta händer i SVERIGE. Som har skrytit om sitt djurskydd och sin djurhållning.
Grisar är väldigt intelligenta, sociala och kännande individer!
Enligt lag har de rätt till att utöva sitt naturliga beteende samt att de ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. Men det som har uppdagats bevisar det motsatta och framför allt; flera lagbrott.
Det här är dock ingenting nytt, detta har pågått i flera år och i flertal länder. Och det fortgår i detta nu. Jag har varit vegetarian nu i 10 år, ett beslut som jag aldrig kommer att ångra.
Under dessa 10 år har jag aldrig försökt tvinga på någon mina åsikter, om folk väljer att äta kött så är det deras val. Det enda jag kan göra är att upplysa människor om hur illa det kan vara och att man ska försöka välja ekologiskt eller vilt. Även om jag inte heller tycker det är OK, men då slipper djuren lida såsom dessa grisar har gjort.
Djurrättsalliansen har slumpvist valt ut hundra grisuppfödningar för att undersöka om grisarna faktiskt har det så bra som det sägs, den glada grisen!
Vad de fann var allt annat än glada grisar.
Grisar med omfattade skador, grisar som åt på varandra och flera avlidna grisar.
Detta är ett resultat av deras omgivning. De föds och dör på ett betonggolv. I ett trångt stall tillsammans med massa andra grisar. Det kan rymmas så mycket som 10 grisar på 9 kvadratmeter. 10 GRISAR. Det är INTE ett naturligt beteende för en gris som ska kunna få böka fritt och ligga skönt och mjukt.
För att kunna få en sån rättvis bild av denna industri så har djurrättsalliansen besökt små som stora uppfödningar i hela Sverige.
Men det jag tycker är rätt skrattretande är att frågeställning har gjorts på Aftonbladet (okej okej, aftonbladet är kanske inte världens mest pålitliga tidning) där frågan lyder;
"Litar du på att djuren har det bra på svenska gårdar?"
| Ja (18.3 %) |  |
|
| Nej (81.7 %) |  |
|
 |
||
Skinkan hamnar glatt på mackan till frukost. Till lunch så kanske man tar lite bacon. Och till kvällsmat så tar man sig en fläskfilé.
Det skär så mycket i mitt hjärta att vi, människor, har tagit bort alla deras rättigheter. De lever inget värdigt liv. Kultingar ska dias i ca 17 veckor, men de tas bort från sin mor efter 5 veckor. Hankultingar kastereras utan bedövning. Grisar blir sparkade på.
Jag sitter nu och kollar på en film som djurrättsalliansen har klippt ihop. Med fotografier, filmsnuttar och intervjuer med de människor som var inne i djurfarmarna. Det är svårt att hålla tillbaka tårarna när man ser hur panikslagna djuren är. De är så rädda att få sina svansar avbitna att de trycker in sig i ett hörn. Djuren är rädd för sina egna. Men det är inte ett normalt beteende. Det är ett beteende som har utlöst iochmed understimulans och onaturlig miljö.
De sover i sin egen avföring och ammoniaken svider i hals och ögon på de som undersöker farmarna. Grisar som är så renliga djur. Ett naturligt beteende för dem är att ha toaletten enskilt, men här får de helt enkelt göra sina behov i sitt sovrum. Och sen ligga i det.
En gris kan jämföras med en hund. En social, nyfiken, intelligent och uppfinningsrik varelse. Om detta skulle hända med en hund, människans bästa vän, så hade man definitivt fått ett annat gehör från allmänheten.
Den enda lösningen på detta är helt enkelt striktare regler. Oanmälda besök från djurinspektörer. Fler anmälningar. Och att folk bryr sig mer om vad som hamnar på talriken.
Kanske en köttfri jul? Det har fungerar bra för mig.
16:07
Sitter och läser kommentarerna för P3s diskussionsprogram från imorse, "Hallå P3".
Det är många bra och eftertänksamma kommentarer, från köttätare och vegetarianer. Men jag går igenom en uppsjö av känslor när jag läser endel idiotiska kommentarer. Jag blir arg, ledsen, uppgiven, förvånad och helt förstörd.
Kommentarer kring att vi ska minska vår köttkonsumtion samt tänka på vad vi äter och framförallt vårat djurskydd. Hur kan de fälla dessa kommentarer efter att ha läst artiklar samt sett bilderna från grisfarmarna?
"Smuts och flugor och hemskheter". Helt sjuk!!! Flugor på en bondgård, vart fan har vi kommit. Det är ju förjävligt!
Vi borde verkligen inkvartera djuren på femstjärniga hotell. Det är på tiden"
"oj oj slut på riktiga diskussionsämnen? Vegitarianerna kommer ha en field day men ingen normal människa tar dom på allvar i alla fall. "if we weren't ment to eat animals they wouldn't be made out of meat".
"Tror ni seriöst att folk kommer sluta att äta kött? Dessa bilder... det är sånt som händer! det händer hemska saker med både djur och människor dagligen. Det är så naturen fungerar. Den individ i ett ekosystem som kan ta mest makt TAR DEN. Det är naturens gång att de underlägsna varelserna far illa för de överlägsna varelsernas välmående. så har det ALLTID varit. VEGETERIANER OCH VEGANER ÄR ONATURLIGA."
"grisarna ska ändå dö
Håller med edward, grisarna är ju ändå födda för att dödas och bli mat, onödigt att slösa resurser på att dom ska leva bra"
16:58
Ok. Sista uppdateringen, haha. Men jag kan inte sluta älta, men äntligen har jag fått det bekräftat;
"Jag söker efter ett enda hållbart argument för att människan skulle behöva äta kött? Att det möjligen skulle vara gott räcker inte för att rättfärdiga miljoner djurs lidande för vår skull. Klimatet går inte att blunda för och energianvändningen för köttproduktion är horribel. Näringsmässigt finns det INGENTING som människan behöver från kött idag för att må bra. /MVH legitimerad dietist, Ulrika Wiberg Hörnell, Göteborg"
Jag har fått höra så många gånger att man inte får i sig all näring, blaha blaha blaha. Men jag har aldrig haft några problem, inte heller mina vänner och familj som är vegetarianer/veganer.
I denna kommentar är det mest den sista meningen som jag vill lägga tyngd på.
Nu har jag en sur hund som blänger på mig. Så tja.. får väl ut och kasta pinne i mörkret.
BurkLisa
Jag har blivit så nedrans TRÖTT, hela tiden. Skyller på hösten.
Jag behöver äventyr, sol och billiga drinkar!
Ska försöka ragga upp någon som har lust att haka på, om det så bara är för två veckor. Önskan är ju att komma iväg en längre period, ett par månader.
Men just nu så har någon tryckt på pause-knappet i mitt liv. Inget händer, inget sker.
För det är inte mitt fel! Det står bara stilla.
Jag försöker fylla mitt liv med vettiga saker så att jag kan få lite struktur, för en människa behöver uppgifter för att må bra och hålla sig flytande. Så allt jag gör i dagsläget gör jag nästan till en uppgift, och det får mig att må bättre.
Just nu ligger min hund i fokus, jag kör mentalträning dagligen. Skitroligt. Idag slet jag fram kanske 20 olika burkar som jag sparat på av ngn anledning. Gömde godis i dem, byggde askar av toarullar, la godis i en mindre burk i en större burk. Lärde Joppe ligga död idag. Tänkte lära han kommandot "Pang", men det lät så djävla fånigt varje gång jag sa det så det blev helt enkelt "ligg död".
Tji fick jag som trodde att det skulle vara buslätt att skaffa jobb i Sverige, tji fick jag!
Men nu är jag påväg in i systemet igen, med a-kassa och gud-vet-allt. Så man kan få in en slant tills man har skaffat sig något, vilket jag hoppas sker snart. Helst igår. Less på småuppdrag hit och dit.
Men iallafall så ska jag till Göteborg i helgen. Hänga med gamla kollegor! Det ska bli grymt kul.
Sen.. efter det.. är det dags att trycka på PLAY igen.
Jag behöver äventyr, sol och billiga drinkar!
Ska försöka ragga upp någon som har lust att haka på, om det så bara är för två veckor. Önskan är ju att komma iväg en längre period, ett par månader.
Men just nu så har någon tryckt på pause-knappet i mitt liv. Inget händer, inget sker.
För det är inte mitt fel! Det står bara stilla.
Jag försöker fylla mitt liv med vettiga saker så att jag kan få lite struktur, för en människa behöver uppgifter för att må bra och hålla sig flytande. Så allt jag gör i dagsläget gör jag nästan till en uppgift, och det får mig att må bättre.
Just nu ligger min hund i fokus, jag kör mentalträning dagligen. Skitroligt. Idag slet jag fram kanske 20 olika burkar som jag sparat på av ngn anledning. Gömde godis i dem, byggde askar av toarullar, la godis i en mindre burk i en större burk. Lärde Joppe ligga död idag. Tänkte lära han kommandot "Pang", men det lät så djävla fånigt varje gång jag sa det så det blev helt enkelt "ligg död".
Tji fick jag som trodde att det skulle vara buslätt att skaffa jobb i Sverige, tji fick jag!
Men nu är jag påväg in i systemet igen, med a-kassa och gud-vet-allt. Så man kan få in en slant tills man har skaffat sig något, vilket jag hoppas sker snart. Helst igår. Less på småuppdrag hit och dit.
Men iallafall så ska jag till Göteborg i helgen. Hänga med gamla kollegor! Det ska bli grymt kul.
Sen.. efter det.. är det dags att trycka på PLAY igen.
Pump it up!
ARGHH! Känner mig stark som hulken efter varje pass på gymmet, då det är bodypump. Jag ställer mig och flexar med mina lila mini-shorts så fort jag kommer hem.
Ikväll när jag kom hem så flög endorfinerna i hela kroppen och jag satt igång med att dammsuga. Haha, vafan?! Det jag gör när jag är glad och pigg är att... dammsuga?
Men så fort det har varit ett spinningpass så vill jag bara lägga mig i fosterställning och kräkas. En gång var det nära kräk under ett pass. Inte angenämt.
Summan av kardemumman; bara att spinna på mer, upp med kondisen.
Jag har nu tränat intensivt iallafall 4 månader, älskar det. Men man går ju inte direkt ner i vikt och blir nätt och lätt som en fjäder. Jag börjar biffa på mig lite, och hur mycket jag än flexar när jag kommer hem så är det inte hulken jag vill mötas av i spegeln. Passar inte alls i lila hotpants.
Så får väl börja fundera på att lägga om kosten eller något, jag vill inte bli stor iallafall. Men det är nedrans kul när man börjar se resultat och man märker att man blir starkare efter varje pass, då man har lagt på lite mer vikt.
Men som sagt så är det ett snyggt välmående jag vill nå, inte fitness av något slag. Utan jag vill att mina leder inte ska belastas. Iochmed att man bygger mer muskler så belastas de mindre. Och det gör under, i tell ya! Om jag går, låt säga 4 dagar utan träning så minskar rörligheten och värker smyger sig inpå. Så nu kan jag inte ens komma med undanflykter, shoot! Haha.
Usch vad tråkigt att skriva om sin träning. Om jag hade skrivit på ytterligare så hade det blivit ett väldigt självupptaget inlägg. Men å andra sidan så har jag inte ett dugg vettigt att skriva om. Inget filosofiskt. Inget grubblande. Inget intressant alls faktiskt. Så jag ska nog återgå "Weeds". ÄLSKART!
"Celia: I was thinking of going bigger.
Nancy: Bigger?
Celia: Really big. Like freak show big. 47 triple Fs. So large that other smaller breasts will want to orbit them."
Ikväll när jag kom hem så flög endorfinerna i hela kroppen och jag satt igång med att dammsuga. Haha, vafan?! Det jag gör när jag är glad och pigg är att... dammsuga?
Men så fort det har varit ett spinningpass så vill jag bara lägga mig i fosterställning och kräkas. En gång var det nära kräk under ett pass. Inte angenämt.
Summan av kardemumman; bara att spinna på mer, upp med kondisen.
Jag har nu tränat intensivt iallafall 4 månader, älskar det. Men man går ju inte direkt ner i vikt och blir nätt och lätt som en fjäder. Jag börjar biffa på mig lite, och hur mycket jag än flexar när jag kommer hem så är det inte hulken jag vill mötas av i spegeln. Passar inte alls i lila hotpants.
Så får väl börja fundera på att lägga om kosten eller något, jag vill inte bli stor iallafall. Men det är nedrans kul när man börjar se resultat och man märker att man blir starkare efter varje pass, då man har lagt på lite mer vikt.
Men som sagt så är det ett snyggt välmående jag vill nå, inte fitness av något slag. Utan jag vill att mina leder inte ska belastas. Iochmed att man bygger mer muskler så belastas de mindre. Och det gör under, i tell ya! Om jag går, låt säga 4 dagar utan träning så minskar rörligheten och värker smyger sig inpå. Så nu kan jag inte ens komma med undanflykter, shoot! Haha.
Usch vad tråkigt att skriva om sin träning. Om jag hade skrivit på ytterligare så hade det blivit ett väldigt självupptaget inlägg. Men å andra sidan så har jag inte ett dugg vettigt att skriva om. Inget filosofiskt. Inget grubblande. Inget intressant alls faktiskt. Så jag ska nog återgå "Weeds". ÄLSKART!
"Celia: I was thinking of going bigger.
Nancy: Bigger?
Celia: Really big. Like freak show big. 47 triple Fs. So large that other smaller breasts will want to orbit them."
Communication breakdown
Jahapp, då sitter man här; kollar på extreme home makeover, äter oliver direkt ur burken och lyssnar på Nirvana.
Idag har det varit en väldigt långsam dag. Har försökt hitta på en massa saker, men man har blivit som förslappad och orkar tycker det är ansträngande att zappa bland kanalerna.
Har gått på två promenader med hunden, tränat han lite. Jag håller just nu på att lära han att hämta saker åt mig. Höjden av lathet! Haha.
Fungerar sådär.
Just nu har vi lite communication breakdown (för er som kan er led zeppelin så vet ni att det är en låt). När jag säger att han ska byta kanal åt mig eller göra mig en smoothie så lägger han bara huvudet på sned och ser så fin ut.
Men vi kör lite övningar, som i sin tur kanske kommer lära han att hämta saker åt mig.
Amanda lärde mig och Joppe det innan hon drog till Tyskland.
Man måste dela upp denna övning i flera moment, som för det mesta när man ska lära en hund något. Så våra verktyg är just nu något smalt och pinnliknande objekt samt hundgodis. Han har lärt sig att peta på objektet med nosen och nu har jag börjat med att han ska ta det i munnen.
Annars blir det mycket sökning med han och idag lärde jag han att klättra i träd. (OKEJ OKEJ. nästan. han hoppade upp lite på ett träd)
Men av ngn konstig anledning så tror jag att vi ska stöta på en gigantisk älg varje gång vi är i skogen nu. Drömmer t.o.m om det! Är det bara för att det är älgjakt nu? Då tycker man ju att älgarna bör springa för kung och fosterland när de hör mig och Joppe komma tjattrandes.
Apropå drömmar så har jag drömt obehagliga drömmar de senaste nätterna. Folk som vill mörda mig och skriver hemska gåtor på väggarna. Bryter sig in i huset och skriver meddelanden.. bland annat.
Utöver mardrömmarna så känns det som att sakta men säkert så börjar livet reda upp sig.
Kanske har något på gång i jobbväg vilket underlättar en hel del!
Då tror jag inte att jag kommer ha samma gapande hål i kroppen. Då kan jag äntligen känna att jag kan unna mig resor, spelningar etc som jag gnällde om i förra inlägget. Det kommer göra under.
Jag vet inte hur det är med andra människor, men jag älskar att vara nostalgisk. Att kolla på gamla kort, minnas gamla goda tider, jag blir alldeles varm i kroppen. Det är lustigt hur jag ser allt det förflutna så magiskt fint. Jag minns inget ont, bara goda minnen. Visst, dåliga erfarenheter och förluster har man ju genomgått. Men jag tycker det tillhör den personliga utvecklingen, och om det inte hade hänt, om inte något ont hade hänt, så tror jag att man inte skulle kunna uppskatta riktig lycka. Nu menar jag inte att jag missunnar någon ett fläckfritt och sorgelöst liv, men jag tror att man blir med ödmjuk om man har gått igenom dåliga som bra ting.
Hur som haver, jag har suttit och lyssnat på gammal musik och kollat på gamla foton, på en själv och som man själv har tagit.
Så jag tänkte föreviga några foton här på bloggen, som jag själv har tagit. Som en påminnelse till mig själv att jag bör ta tag i fotandet igen.
Jag har även gjort en frän låtlista idag, med allt mellan looptropp till deftones, från beatles till moby. Shuffle baby!
Oh well, nu ska jag göra mig ytterligare en kopp kaffe, så man är pigg och glad när man ska träna ikväll. Ibland så tror jag att jag skulle bli galen om jag inte fick komma ut och träna. Träffa folk, bli av med all överskottsenergi. Och alla dessa härliga endorfiner som sprudlar i kroppen sen då?! Fantastiskt.
Här är lite bilder på min mormor och Karl-Erik. Jag dokumenterade en dag med dem, en inblick i en pensionärs vardag.
Det är en rätt läskig bild faktiskt nu när man tittar på den såhär i efterhand.
Och här följde jag med Frida en hel dag på hennes dåvarande jobb. Vilken elitstalker jag är!
Japp. Good times, good times!
Måste skaffa mig en kamera.
Idag har det varit en väldigt långsam dag. Har försökt hitta på en massa saker, men man har blivit som förslappad och orkar tycker det är ansträngande att zappa bland kanalerna.
Har gått på två promenader med hunden, tränat han lite. Jag håller just nu på att lära han att hämta saker åt mig. Höjden av lathet! Haha.
Fungerar sådär.
Just nu har vi lite communication breakdown (för er som kan er led zeppelin så vet ni att det är en låt). När jag säger att han ska byta kanal åt mig eller göra mig en smoothie så lägger han bara huvudet på sned och ser så fin ut.
Men vi kör lite övningar, som i sin tur kanske kommer lära han att hämta saker åt mig.
Amanda lärde mig och Joppe det innan hon drog till Tyskland.
Man måste dela upp denna övning i flera moment, som för det mesta när man ska lära en hund något. Så våra verktyg är just nu något smalt och pinnliknande objekt samt hundgodis. Han har lärt sig att peta på objektet med nosen och nu har jag börjat med att han ska ta det i munnen.
Annars blir det mycket sökning med han och idag lärde jag han att klättra i träd. (OKEJ OKEJ. nästan. han hoppade upp lite på ett träd)
Men av ngn konstig anledning så tror jag att vi ska stöta på en gigantisk älg varje gång vi är i skogen nu. Drömmer t.o.m om det! Är det bara för att det är älgjakt nu? Då tycker man ju att älgarna bör springa för kung och fosterland när de hör mig och Joppe komma tjattrandes.
Apropå drömmar så har jag drömt obehagliga drömmar de senaste nätterna. Folk som vill mörda mig och skriver hemska gåtor på väggarna. Bryter sig in i huset och skriver meddelanden.. bland annat.
Utöver mardrömmarna så känns det som att sakta men säkert så börjar livet reda upp sig.
Kanske har något på gång i jobbväg vilket underlättar en hel del!
Då tror jag inte att jag kommer ha samma gapande hål i kroppen. Då kan jag äntligen känna att jag kan unna mig resor, spelningar etc som jag gnällde om i förra inlägget. Det kommer göra under.
Jag vet inte hur det är med andra människor, men jag älskar att vara nostalgisk. Att kolla på gamla kort, minnas gamla goda tider, jag blir alldeles varm i kroppen. Det är lustigt hur jag ser allt det förflutna så magiskt fint. Jag minns inget ont, bara goda minnen. Visst, dåliga erfarenheter och förluster har man ju genomgått. Men jag tycker det tillhör den personliga utvecklingen, och om det inte hade hänt, om inte något ont hade hänt, så tror jag att man inte skulle kunna uppskatta riktig lycka. Nu menar jag inte att jag missunnar någon ett fläckfritt och sorgelöst liv, men jag tror att man blir med ödmjuk om man har gått igenom dåliga som bra ting.
Hur som haver, jag har suttit och lyssnat på gammal musik och kollat på gamla foton, på en själv och som man själv har tagit.
Så jag tänkte föreviga några foton här på bloggen, som jag själv har tagit. Som en påminnelse till mig själv att jag bör ta tag i fotandet igen.
Jag har även gjort en frän låtlista idag, med allt mellan looptropp till deftones, från beatles till moby. Shuffle baby!
Oh well, nu ska jag göra mig ytterligare en kopp kaffe, så man är pigg och glad när man ska träna ikväll. Ibland så tror jag att jag skulle bli galen om jag inte fick komma ut och träna. Träffa folk, bli av med all överskottsenergi. Och alla dessa härliga endorfiner som sprudlar i kroppen sen då?! Fantastiskt.
Här är lite bilder på min mormor och Karl-Erik. Jag dokumenterade en dag med dem, en inblick i en pensionärs vardag.
Det är en rätt läskig bild faktiskt nu när man tittar på den såhär i efterhand.
Och här följde jag med Frida en hel dag på hennes dåvarande jobb. Vilken elitstalker jag är!
Japp. Good times, good times!
Måste skaffa mig en kamera.
Osammanhängande tankar
Det spritter i hela kroppen! Jag är så förbaskat rastlös! STIMULANS, STIMULANS, STIMULANS! VART ÄR DU?!
Jag går av och an från datorn, teven och sovrummet. Läser, kollar, läser, klipper och klistrar. Joppe kanske vill leka? Leker lite med Joppe. Han tröttnar till slut på mig. Gör om ett halsband till något annat smyckesliknande som man kan hänga på kroppen. Kan man klippa sönder lite kläder kanske? Jag vill framkalla mina bilder från Kvikkjokk. Vart sjutton gör man det nu för tiden när man inte har digitalt? Saknar min kamera. Den är död. Jag vill vara kreativ! Men har inga verktyg. Om jag börjar måla med bläckpenna på ett kollegieblock blir det oftast telefondoodle. Cheesedodle. The cheezier snack. En gång var jag med i en tävling om vad som skulle bli OLWs nästa snack. Jag ville givetvis utveckla ostbågen, den magiska ostbågen. Jag tänkte mig en smakexplosion i annan form, mer kompakt form kanske. 1 år senare så kom cheeze crunch.
Nu är jag desperat efter ett jobb. Har aldrig varit arbetslös i hela mitt vuxna liv. Till en början såg jag fram emot det, en härlig sommar, inga måsten. Man får vara som ett barn igen. Inga semesterdagar, inga schemaläggningar, inget pusslande hit och dit med tider och pengar. Hade en helt fantastisk sommar!
Men nu då?
Jag har hittills;
- Sökt jobb inom i-gaming branschen, inom Sverige.
- Sökt massa deltids/heltids/halvtids jobb på olika bemanningsföretag och jobbcentraler. Allt ifrån PR reklam, försäjlnings assisten, text redigerare och fan snart lagerarbetare.
- Sökt jobb inom vården.
- Börjat spana utomlands
- OCH så har jag anmält mig som försöksperson på Akademiska, varför inte?
Hellre att de stoppar nålar och skit i mig, som går med på det frivilligt, än stackars möss eller andra försöksdjur som inte kan göra sig hörda.
Och om det växer ut ett extra öra på mig någonstans så är ju det super, kommer ju få kanonhörsel!
Nej men nu börjar jag bli less. Jag vill ha pengar. Jag begär inte flera miljoner, men så att man kan göra det man tycker är kul. Resa, spelningar, teater (som om jag någonsin skulle gå på det?) och ståuppkomik! Allt som jag saknat under tiden som man bott på Malta, där man var svältfödd på kultur. Eller tja.. nu ljuger jag. Västerländsk kultur rättare sagt, såsom konst, spelningar etc etc. Malta har massa kultur och historia. Men jag har gjort det som ön erbjuder och som tilltalar mig, då jag inte alls är ett större fan av religion.
Det regnar ute. Jag älskar hur regn smattrar mot fönstret. Jag förstår mig inte på folk som inte älskar regn. Jag älskar att dansa i regn, älskar att sitta i en bil när det regnar och inte att tala om att vara i ett tält när det regnar! Mama! (Så länge allt inte blir dyngsurt förstås. haha!)
Nu ska jag iväg och skingra lite tankar på body pumpen. Jag kommer iallafall vara grymt snygg beach 2010! Om detta fortsätter så komer man inte ha råd med mat och träningskortet är sen länge betald. Klart och betalt! Som Pite-Patrik från "Mammas nya kille" skulle säga.
http://www.youtube.com/watch?v=KiFwrpU3EWc
Jag går av och an från datorn, teven och sovrummet. Läser, kollar, läser, klipper och klistrar. Joppe kanske vill leka? Leker lite med Joppe. Han tröttnar till slut på mig. Gör om ett halsband till något annat smyckesliknande som man kan hänga på kroppen. Kan man klippa sönder lite kläder kanske? Jag vill framkalla mina bilder från Kvikkjokk. Vart sjutton gör man det nu för tiden när man inte har digitalt? Saknar min kamera. Den är död. Jag vill vara kreativ! Men har inga verktyg. Om jag börjar måla med bläckpenna på ett kollegieblock blir det oftast telefondoodle. Cheesedodle. The cheezier snack. En gång var jag med i en tävling om vad som skulle bli OLWs nästa snack. Jag ville givetvis utveckla ostbågen, den magiska ostbågen. Jag tänkte mig en smakexplosion i annan form, mer kompakt form kanske. 1 år senare så kom cheeze crunch.
Nu är jag desperat efter ett jobb. Har aldrig varit arbetslös i hela mitt vuxna liv. Till en början såg jag fram emot det, en härlig sommar, inga måsten. Man får vara som ett barn igen. Inga semesterdagar, inga schemaläggningar, inget pusslande hit och dit med tider och pengar. Hade en helt fantastisk sommar!
Men nu då?
Jag har hittills;
- Sökt jobb inom i-gaming branschen, inom Sverige.
- Sökt massa deltids/heltids/halvtids jobb på olika bemanningsföretag och jobbcentraler. Allt ifrån PR reklam, försäjlnings assisten, text redigerare och fan snart lagerarbetare.
- Sökt jobb inom vården.
- Börjat spana utomlands
- OCH så har jag anmält mig som försöksperson på Akademiska, varför inte?
Hellre att de stoppar nålar och skit i mig, som går med på det frivilligt, än stackars möss eller andra försöksdjur som inte kan göra sig hörda.
Och om det växer ut ett extra öra på mig någonstans så är ju det super, kommer ju få kanonhörsel!
Nej men nu börjar jag bli less. Jag vill ha pengar. Jag begär inte flera miljoner, men så att man kan göra det man tycker är kul. Resa, spelningar, teater (som om jag någonsin skulle gå på det?) och ståuppkomik! Allt som jag saknat under tiden som man bott på Malta, där man var svältfödd på kultur. Eller tja.. nu ljuger jag. Västerländsk kultur rättare sagt, såsom konst, spelningar etc etc. Malta har massa kultur och historia. Men jag har gjort det som ön erbjuder och som tilltalar mig, då jag inte alls är ett större fan av religion.
Det regnar ute. Jag älskar hur regn smattrar mot fönstret. Jag förstår mig inte på folk som inte älskar regn. Jag älskar att dansa i regn, älskar att sitta i en bil när det regnar och inte att tala om att vara i ett tält när det regnar! Mama! (Så länge allt inte blir dyngsurt förstås. haha!)
Nu ska jag iväg och skingra lite tankar på body pumpen. Jag kommer iallafall vara grymt snygg beach 2010! Om detta fortsätter så komer man inte ha råd med mat och träningskortet är sen länge betald. Klart och betalt! Som Pite-Patrik från "Mammas nya kille" skulle säga.
http://www.youtube.com/watch?v=KiFwrpU3EWc
IT'S ALIVE!
OJ!
Här har det minst sagt ekat de sista två åren.
Jag gav bloggen några tappra månader där 2007, men som väntat så tröttnade jag.
Men en kär vän till mig nämnde att han hade börjat blogga och då gick det upp en ljus för mig, jag har ju faktiskt en blogg! En outnyttjad sådan. Så tänkte mest checka läget, om den fortfarande levde. och det gjorde den inte! Bloggen hade gått i ide och jag fick lov att kontakta blogg.se för att återuppliva den.
Sagt och gjort. IT'S ALIVE!
Hur som haver, är tillbakaflyttad till Sverige. Och det är med blandade känslor jag är kvar.
Arbetslös, utan körkort och bor på landet. Ingen ljus framtid. Men samtidigt så har jag nära till skogen och lugnet, ÅHH detta lugn. Mina känslor för denna ohållbara situation är så ambivalenta! Jag vill ha lugn, natur och kunna springa naken på gården om det är så. Men å andra sidan vill jag ha neonljus, konstant stadsbrus utanför fönstret och fart!
Så denna period i mitt liv ägnar jag mest åt att dagdrömma, försöka fatta livsödande beslut och att kolla på dokumentärer! Haha!
Jag är känd för att vara velig. Många ser det som en irriterande egenskap, inte kunna fatta några beslut och man kan kanske uppfattas som rätt handlingsförlamad. Men jag ser det inte alls så! Utan jag ser det som att det finns många lika bra möjligheter och beslut, så varför sålla? Kör på!
Så jag försöker att kombinera landet vs. storstad. Lugn vs. kaos. Jag vill ha allt! Är det för mycket begärt?
Här har det minst sagt ekat de sista två åren.
Jag gav bloggen några tappra månader där 2007, men som väntat så tröttnade jag.
Men en kär vän till mig nämnde att han hade börjat blogga och då gick det upp en ljus för mig, jag har ju faktiskt en blogg! En outnyttjad sådan. Så tänkte mest checka läget, om den fortfarande levde. och det gjorde den inte! Bloggen hade gått i ide och jag fick lov att kontakta blogg.se för att återuppliva den.
Sagt och gjort. IT'S ALIVE!
Hur som haver, är tillbakaflyttad till Sverige. Och det är med blandade känslor jag är kvar.
Arbetslös, utan körkort och bor på landet. Ingen ljus framtid. Men samtidigt så har jag nära till skogen och lugnet, ÅHH detta lugn. Mina känslor för denna ohållbara situation är så ambivalenta! Jag vill ha lugn, natur och kunna springa naken på gården om det är så. Men å andra sidan vill jag ha neonljus, konstant stadsbrus utanför fönstret och fart!
Så denna period i mitt liv ägnar jag mest åt att dagdrömma, försöka fatta livsödande beslut och att kolla på dokumentärer! Haha!
Jag är känd för att vara velig. Många ser det som en irriterande egenskap, inte kunna fatta några beslut och man kan kanske uppfattas som rätt handlingsförlamad. Men jag ser det inte alls så! Utan jag ser det som att det finns många lika bra möjligheter och beslut, så varför sålla? Kör på!
Så jag försöker att kombinera landet vs. storstad. Lugn vs. kaos. Jag vill ha allt! Är det för mycket begärt?
