Communication breakdown
Jahapp, då sitter man här; kollar på extreme home makeover, äter oliver direkt ur burken och lyssnar på Nirvana.
Idag har det varit en väldigt långsam dag. Har försökt hitta på en massa saker, men man har blivit som förslappad och orkar tycker det är ansträngande att zappa bland kanalerna.
Har gått på två promenader med hunden, tränat han lite. Jag håller just nu på att lära han att hämta saker åt mig. Höjden av lathet! Haha.
Fungerar sådär.
Just nu har vi lite communication breakdown (för er som kan er led zeppelin så vet ni att det är en låt). När jag säger att han ska byta kanal åt mig eller göra mig en smoothie så lägger han bara huvudet på sned och ser så fin ut.
Men vi kör lite övningar, som i sin tur kanske kommer lära han att hämta saker åt mig.
Amanda lärde mig och Joppe det innan hon drog till Tyskland.
Man måste dela upp denna övning i flera moment, som för det mesta när man ska lära en hund något. Så våra verktyg är just nu något smalt och pinnliknande objekt samt hundgodis. Han har lärt sig att peta på objektet med nosen och nu har jag börjat med att han ska ta det i munnen.
Annars blir det mycket sökning med han och idag lärde jag han att klättra i träd. (OKEJ OKEJ. nästan. han hoppade upp lite på ett träd)
Men av ngn konstig anledning så tror jag att vi ska stöta på en gigantisk älg varje gång vi är i skogen nu. Drömmer t.o.m om det! Är det bara för att det är älgjakt nu? Då tycker man ju att älgarna bör springa för kung och fosterland när de hör mig och Joppe komma tjattrandes.
Apropå drömmar så har jag drömt obehagliga drömmar de senaste nätterna. Folk som vill mörda mig och skriver hemska gåtor på väggarna. Bryter sig in i huset och skriver meddelanden.. bland annat.
Utöver mardrömmarna så känns det som att sakta men säkert så börjar livet reda upp sig.
Kanske har något på gång i jobbväg vilket underlättar en hel del!
Då tror jag inte att jag kommer ha samma gapande hål i kroppen. Då kan jag äntligen känna att jag kan unna mig resor, spelningar etc som jag gnällde om i förra inlägget. Det kommer göra under.
Jag vet inte hur det är med andra människor, men jag älskar att vara nostalgisk. Att kolla på gamla kort, minnas gamla goda tider, jag blir alldeles varm i kroppen. Det är lustigt hur jag ser allt det förflutna så magiskt fint. Jag minns inget ont, bara goda minnen. Visst, dåliga erfarenheter och förluster har man ju genomgått. Men jag tycker det tillhör den personliga utvecklingen, och om det inte hade hänt, om inte något ont hade hänt, så tror jag att man inte skulle kunna uppskatta riktig lycka. Nu menar jag inte att jag missunnar någon ett fläckfritt och sorgelöst liv, men jag tror att man blir med ödmjuk om man har gått igenom dåliga som bra ting.
Hur som haver, jag har suttit och lyssnat på gammal musik och kollat på gamla foton, på en själv och som man själv har tagit.
Så jag tänkte föreviga några foton här på bloggen, som jag själv har tagit. Som en påminnelse till mig själv att jag bör ta tag i fotandet igen.
Jag har även gjort en frän låtlista idag, med allt mellan looptropp till deftones, från beatles till moby. Shuffle baby!
Oh well, nu ska jag göra mig ytterligare en kopp kaffe, så man är pigg och glad när man ska träna ikväll. Ibland så tror jag att jag skulle bli galen om jag inte fick komma ut och träna. Träffa folk, bli av med all överskottsenergi. Och alla dessa härliga endorfiner som sprudlar i kroppen sen då?! Fantastiskt.
Här är lite bilder på min mormor och Karl-Erik. Jag dokumenterade en dag med dem, en inblick i en pensionärs vardag.

Det är en rätt läskig bild faktiskt nu när man tittar på den såhär i efterhand.





Och här följde jag med Frida en hel dag på hennes dåvarande jobb. Vilken elitstalker jag är!





Japp. Good times, good times!
Måste skaffa mig en kamera.
Idag har det varit en väldigt långsam dag. Har försökt hitta på en massa saker, men man har blivit som förslappad och orkar tycker det är ansträngande att zappa bland kanalerna.
Har gått på två promenader med hunden, tränat han lite. Jag håller just nu på att lära han att hämta saker åt mig. Höjden av lathet! Haha.
Fungerar sådär.
Just nu har vi lite communication breakdown (för er som kan er led zeppelin så vet ni att det är en låt). När jag säger att han ska byta kanal åt mig eller göra mig en smoothie så lägger han bara huvudet på sned och ser så fin ut.
Men vi kör lite övningar, som i sin tur kanske kommer lära han att hämta saker åt mig.
Amanda lärde mig och Joppe det innan hon drog till Tyskland.
Man måste dela upp denna övning i flera moment, som för det mesta när man ska lära en hund något. Så våra verktyg är just nu något smalt och pinnliknande objekt samt hundgodis. Han har lärt sig att peta på objektet med nosen och nu har jag börjat med att han ska ta det i munnen.
Annars blir det mycket sökning med han och idag lärde jag han att klättra i träd. (OKEJ OKEJ. nästan. han hoppade upp lite på ett träd)
Men av ngn konstig anledning så tror jag att vi ska stöta på en gigantisk älg varje gång vi är i skogen nu. Drömmer t.o.m om det! Är det bara för att det är älgjakt nu? Då tycker man ju att älgarna bör springa för kung och fosterland när de hör mig och Joppe komma tjattrandes.
Apropå drömmar så har jag drömt obehagliga drömmar de senaste nätterna. Folk som vill mörda mig och skriver hemska gåtor på väggarna. Bryter sig in i huset och skriver meddelanden.. bland annat.
Utöver mardrömmarna så känns det som att sakta men säkert så börjar livet reda upp sig.
Kanske har något på gång i jobbväg vilket underlättar en hel del!
Då tror jag inte att jag kommer ha samma gapande hål i kroppen. Då kan jag äntligen känna att jag kan unna mig resor, spelningar etc som jag gnällde om i förra inlägget. Det kommer göra under.
Jag vet inte hur det är med andra människor, men jag älskar att vara nostalgisk. Att kolla på gamla kort, minnas gamla goda tider, jag blir alldeles varm i kroppen. Det är lustigt hur jag ser allt det förflutna så magiskt fint. Jag minns inget ont, bara goda minnen. Visst, dåliga erfarenheter och förluster har man ju genomgått. Men jag tycker det tillhör den personliga utvecklingen, och om det inte hade hänt, om inte något ont hade hänt, så tror jag att man inte skulle kunna uppskatta riktig lycka. Nu menar jag inte att jag missunnar någon ett fläckfritt och sorgelöst liv, men jag tror att man blir med ödmjuk om man har gått igenom dåliga som bra ting.
Hur som haver, jag har suttit och lyssnat på gammal musik och kollat på gamla foton, på en själv och som man själv har tagit.
Så jag tänkte föreviga några foton här på bloggen, som jag själv har tagit. Som en påminnelse till mig själv att jag bör ta tag i fotandet igen.
Jag har även gjort en frän låtlista idag, med allt mellan looptropp till deftones, från beatles till moby. Shuffle baby!
Oh well, nu ska jag göra mig ytterligare en kopp kaffe, så man är pigg och glad när man ska träna ikväll. Ibland så tror jag att jag skulle bli galen om jag inte fick komma ut och träna. Träffa folk, bli av med all överskottsenergi. Och alla dessa härliga endorfiner som sprudlar i kroppen sen då?! Fantastiskt.
Här är lite bilder på min mormor och Karl-Erik. Jag dokumenterade en dag med dem, en inblick i en pensionärs vardag.

Det är en rätt läskig bild faktiskt nu när man tittar på den såhär i efterhand.





Och här följde jag med Frida en hel dag på hennes dåvarande jobb. Vilken elitstalker jag är!





Japp. Good times, good times!
Måste skaffa mig en kamera.
Kommentarer
Postat av: Hanna
Underbart att fa se mormor och Karl-Erik igen :) Blir som varm i hjartat.
Postat av: Frida
Oj vad jag ser ung ut, det var tider det!
Postat av: Sandra
Haha, jaaa. nu är du gammal och grå, frida.
Då var du ung och oförstörd. ;-)
Trackback