Jag sitter och sneglar på "Efter Tio". Trist. Jag jobbar visserligen, men jag brukar ha något på i bakgrunden. Fjärrkontrollen brevid datorn. Perfekt. Zapp. Zapp.
Men fan. Det man har att välja mellan är Våra bästa år, (som jag tidigare varit skithooked på, men vad nu? Jag pallar inte se. vad har hänt? Identiteskris.) Rachel Ray som har en fruktansvärt enerverande röst och Ringoling.

Jag fipplar med bilder under tiden jag chattar med bingodamerna. Bra, men man kanske hinner förminska en bild, så det blir uppladdningsbar, i timmen.

Jag drömde åter igen att jag var på festival. Så, jag får ta det som ett tecken att jag måste på roskilde i år.
Woopsie.

Attans. Måste fylla i något sånt där jag-är-inte-terrorist-formulär inför USA-trippen. Oh well. Gör det imorgon. Eller i övermorgon. Eller någongång. Sandra the-master-of-postsponing-things.